...

det här har varit som en bakisdag trots att jag inte alls var ute och festade igår. kanske blev jag lite bakissmittad av anamaria. av den långa bakisinspirerade frukosten bestående av äggröra. men mest beror det nog på det livslånga röda helvetet som morsan kallade det vid min egna menspremiär. välkommen till ett livslångt rött helvete. tack för den du. kändes mycket bättre efter att jag fick ett sådant vackert namn på det hela. 
nej men seriöst. 
kallsvettningar, yrsel, magvärk, uppsvullenhet....and so on. varje månad frågar jag mig vad fan som är syftet med det hela. för det måste ju finnas ett syfte. oavsett om det är gud eller naturen eller nån annan som konstruerat våra kroppar måste det ju för fan finnas en mening med varför dom fungerar som dom gör. allt i kroppen har ju en mening. vad är meningen med att mens ska vara ett helvete? är det för att man ska förberedas på den obegripliga omänskliga födelsesmärtan eller? (som att jag nu har någon erfarenhet som ger mig befogenheter att benämna denna smärta som obegriplig och omänsklig. Men man kan ju få spekulera i alla fall.

ryckte dock upp mig och tog på mig mina skitiga mjukisbrallor för att gå ut och leka cykelreparatör. men en cykel som inte reparerats på flera år kan vara ganska svår att ha och göra med. allting har ju rostat fast. går inte att få loss = ingen sträckning av den slappa kedjan som lossnade igår morse när jag redan var sen till jobbet. men däcken blev i alla fall pumpade och kedjan sitter om än slappt så på rätt plats och cykeln dryper av smörjande olja. nytt försök imorgon. 

för övrigt hade vi en sjö i vår källare imorse och anamaria lyckades lura grannen att någon brutit sig in i källaren och pissat på golvet. "tror du att nån har pissat i vår källare också" frågade han oroligt. Och anamaria var väl nöjd med att någon för en gångs skull var mer lättlurad än hon. 

för övrigt nr 2 så har jag fortfarande inte nu när klockan närmar sig halv sex på kvällen, lyckats göra det jag hade vigt denna dag till. Men det är väl så med bakisdagar. Även när dom är fejkade. 





 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0