jag har aldrig velat bli jurist
hur motiverar man sig att läsa om upphovsrätten när man bara förstår hälften av texten och efter några sidor inser att tankarna förskjutits till dom där romanerna man köpte på bokrean igår.
jag har ju i alla fall fått bevis på att juridikstudier inte är något för mig. inte för att jag någonsin trott det men...
ute blåser det stormvindar igen och det sägs att det är så här det kommer fortsätta i framtiden med dom allt varmare vintrarna. kan man ens tala om vintrar längre? inte här nere i skåne i alla fall. när jag kom tillbaka hit efter julen i norrland läste jag i tidningen att det fortfarande rent vädermässigt var höst här fortfarande. vi får skriva om våra årstider till tre och våra barn och barnbarn kommer väl tro att snö är lika verkligt fenomen som vi tror att tomtar och troll är.
jag tror att skåne kommer bli outhärdligt och folk kommer att slåss om tomter i norrland. ja... eller nåt sånt. jag kanske rusar iväg i mina undergångstankar. jag kanske ofta rusar iväg i tankarna.
jag rusar även med benen. halvspringer fram även när jag inte alls har bråttom. jag läste nånstans att det är typiskt för människor födda i jungfruns tecken. liksom det är vanligt med haltande gång. jag har ju ett ben som är längre än det andra så haltar gör jag ju också. men jag vet inte. jag tror mitt halvspringande, min hjärtat i halsen andning, har med något helt annat att göra.
men visst vore det fint att kunna skylla allt på hur stjärnorna stod på himlen när man föddes.